Vi har verkligen haft fullt upp nu i jul så det har inte blivit mycket skrivande här, men bättre sent än aldrig…
När jag tänker tillbaka på året som har varit 2018 så får jag ångest, en klump i magen samtidigt som jag får ett leende på läpparna. Leendet kommer såklart när jag tänker på våra underbara fina barn! Våran älskade lilla Elion som kom till oss och tog vår vardag med storm, och Lionel som har utvecklats enormt mycket detta år!♡
Men sedan har vi resan bakom det hela som ger den där ångesten. Sjukskrivning, smärta, flytt, mamma blev sjuk, sjukhusvistelser och ovisshet. Det har inte varit lätt men oj vad vi har kämpat och tagit oss igenom det hela tillsammans som en familj. Jag är så tacksam för alla som hjälpt oss med allting detta år. Framför allt så är jag extra tacksam för Enis, min underbara fina man som alltid finns där och får allting att kännas lite lättare!♡
En favorit i repris!♡
Älskar er min fina familj❤️