Hej! Jag tänkte dela med mig av min förlossningsberättelse så här på BF 🙂 Lillebror var ju beräknad att komma till oss idag men vi har fått uppleva lyckan att få ha honom hos oss i snart en vecka redan.
Det här var alltså min andra förlossning och den gick väldigt fort, fortare än den första!
Klockan 02, på söndagen 2/9, vaknar jag av att jag har en värk och behöver kissa. Jag väntar ut värken och går på toaletten. Då kommer en blodblandad flytning och jag förstår att den där värken har haft någon påverkan ”där nere”. Jag går och lägger mig igen men nu kommer det en riktigt pinig värk var 10e minut! Jag väcker Enis för att förklara läget men säger att vi måste vänta lite för att se så det inte är falskt alarm då de kommer med så pass stort mellanrum.
Efter en timme ringer jag in till förlossning och berättar läget, de tycker också att vi ska försöka vänta lite. Men efter ca. 40 minuter ber jag Enis hämta mamma (som ska vara barnvakt åt Lionel) och skynda sig för att vi måste in. Värkarna var fortfarande en på 10 minuter men de hade nu ändrat karaktär och gjorde riktigt ont och kändes mer ”nedtill”. Mamma kommer, vi tar med våra väskor, hämtar Agnes som får chansen att följa med och åker in! Det hade även kommit mer blod när jag var på toaletten hemma innan vi åkte. Nu gjorde det riktigt ont och jag var tvungen att stanna upp och flåsa mig igenom de 2-3 värkar som jag fick på väg från parkeringen in till förlossningen…
Klockan 04.15 är vi inne på förlossningen, jag undersöks på en gång och är öppen 7 cm! Jag får lustgas med det samma och nu kommer värkarna hela tiden kändes det som. Jag försöker finna mig i en någorlunda skön ställning både liggandes i sängen och ståendes vid gå-bordet men det var omöjligt!
Enis och Agnes får lite fika när vi kommer in medan jag får igång lustgasen 🙂
Lägg märke till hur roligt Enis tycker att det är att föda barn med hans flin på varenda bild haha!
Klockan 05.30 kommer krystvärkarna igång, vattnet går och klockan 05.39 är han ute! Alltså 9 minuter senare, det är helt sjukt haha jag kan inte förstå det själv! Det gick så fort! 🙂
Det tog alltså inte ens 3 timmar och 40 minuter från första värken till att han var ute!? Så det gick fort men det var en mycket smidigare förlossning än med Lionel. Jag sprack ingenting alls, inte en enda bristning (!) och blödde inte alls mycket och just nu känner jag ärligt talat inte ens av att jag har fött barn! Så konstig men underbar känsla 🙂 Allting gick bra med både mig och lillebror!
Här är den trötta, chockade och slitna familjen, minus storebrorsan som låg hemma och sov med mormor ❤️
Tack till Agnes som var effektiv med kameran och dokumenterade allt!
