Jag måste vara världens stoltaste mamma!
Nu har allting här på bloggen kretsat runt bara mig och mitt mående de senaste inläggen och hur svårt det än är att tro haha så tänker jag faktiskt alltid på min familj i första hand såklart. Lionel och Enis kommer alltid först! Vad jag än ska göra så tänker jag alltid på hur det kommer att påverka de först osv. En av anledningarna till att jag mår lite dåligt psykiskt just nu är för att jag känner att jag inte riktigt räcker till som mamma eller fru. Jag vet att Enis har förståelsen men det har ju inte Lionel. Han förstår inte att mamma har ont och inte kan springa med honom runt i lägenheten och krypa under bordet…
Men trots detta så är han världens underbaraste lilla människa! Han har blivit så stor och självständig, man blir stolt och överraskad varje dag. Min lilla bebis, vart tog tiden vägen? Han är så otroligt smart och klok. Språket har han verkligen kommit igång med och han pratar på för fullt och lär sig nya ord varje dag. Det är inte bara 2 ords meningar utan väldigt ofta kommer det 3-4 ord i en och samma mening! Lionel är så rolig och han får mig att skratta flera gånger om dagen. Våran älskade älskade Lionel, den kärlek du ger är helt otrolig!
Igår var det 3e kvällen som han somnade helt själv också! Hittills så har vi alltid suttit med, bredvid sängen tills han somnat men nu när jag har foglossningen så kan jag inte riktigt sitta eller ligga på golvet så länge på kvällarna. Vi kände även att det var dags nu när han snart kommer att få ett eget rum osv. Det har i alla fall gått hur bra som helst och han har varken ropat eller kommit upp en enda gång! Så duktig, mammas stora kille <3
Tänk när han var så här liten och alltid sov på mig 🙂
